Bråttomvecka

Jag lider nog inte av mörkret. Egentligen hinner jag inte ens tänka på det, åtminstone inte denhär veckan.

Veckan började med ett 90-årskalas, som firades på en rekorderlig krog i centrala Helsingfors. På kalaset fanns också en höggravid släkting (inte 90-åringen), vars beräknade dag för nedkomst det också var. Och mycket riktigt började det kännas lite häftigt mot slutet av middagen. Klockan 8.14 på tisdagsmorgonen kom fick Ellen en ny småkusin. Småkusinen hade tydligen bestämt sig för att vänta ut vårdarkonflikten, men inte med någon bred marginal precis.

Ikväll ska vi sedan fira förlovningsmiddag hos svärföräldrarna, som alltså ska bli svärföräldrar dubbelt upp så småningom. Imorgon åker vi till min kusin, där min släkt på mödernet i sin tur samlas.

På fredag har vi inget inprickat. Ännu. På lördag är det housewarming hos en kompis.

Sedan tror jag att vi inte firar lillajul särskilt omständigt. Men det är ju kul att bli påmind om att man har såväl släktingar som en del vänner. Vilket sedan osökt för tankarna till julklappar och annat som jag inte riktigt ännu orkat ta itu med. Nu ska jag stryka skjortan.