Inte sluta nu
Ovanstående gäller såväl bloggandet som en massa andra saker. Som motionerandet till exempel. För en förhållandevis inbiten skidåkare har säsongen hittills varit en mardröm. Inget mindre. Åkte till Lappland över självständigheten, och det var ju fint. Skönt att märka att skidformen eller formen över lag inte försvunnit helt, tvärtom började det redan efter första dagen kännas alldeles bra.
Och nu kommer vi in på det dramatiska. Väl hemma i Helsingfors började jag räkna dagar och veckor till Marcialonga, dit jag är anmäld, och insåg att det inte är så långt dit. Snön lyste endast med sin frånvaro, så min enda lösning blev att gå till affären och köpa ett par...
Gångstavar.
Sådär. Nu vet hela världen. Fast jag försöker göra länkarna bara när det är mörkt. Äh, sanningen är ju (och det har jag vetat länge) att stavgång är en alldeles utmärkt träningsform då man inte kan skida. Långa, lågintensiva träningspass är ju precis vad som behövs inför Marcialonga o.dyl. Och så gäller det förstås att använda dedär stavarna och skjuta ifrån ordentligt med armarna. Nog känner man av träning efter en timmes länk alla gånger.
Nu har jag då prickat in fyra stavlänkar (två kortare och mer backiga, två långa) och ett styrkepass per vecka. Så det blir nog bra. 70 km skidåkning är ju ingen omöjlig prestation, om man bara förstår att ta det lite lugnt.
Vad som däremot blir en större utmaning är Vätternrundan. 300 km på cykel. Ja, mitt hemmapappaår ser ut att arta sig till ett renodlat träningsläger, det medges. Men å andra sidan är både cykling och skidåkning saker man kan göra med barn. Och det tänker jag göra. Utom två gånger i veckan, då jag hoppar på landsvägscykeln. Det är planen. Wish me luck.
På matfronten noterar vi fyra highlights:
- Borschtj (hur stavas det?) Tar tid, men blir alltid bra
- Saffransbullar (saffranet börjar tappa lite effekt efter fyra år i burken)
- Får i kål. Om något är husmanskost så är det dethär.
- Hjortstek. Hittade en hovleverantör på Yle. Här ska det frossas!
Nyårslöfte: fler blogg-postar. Ha det.



1 Comments:
Make, huh! Jag får ångest när du är så hurtig! Men allt låter som en bra plan. :) Man borde själv ha lika mycket sportdisciplin som du... :P
Post a Comment
<< Home