Grattis Bowie, Elvis och - ELLEN!

Eller som morfar sa: din sista födelsedag då du inte är spänd på presenterna. Och visst var det roligt, det verkade Ellen också tycka. Hon knatade runt och bara tjöt av förtjusning och fick t.o.m. äta lite födelsedagstårta. Gästerna var många, och som vanligt hann jag inte prata särskilt mycket med någon. Idag morse hade vi sedan ett litet eget födelsedags-morgonkaffe. Ellen fick en pulka av sina föräldrar. En pulka. Vilka korkade föräldrar.

I övrigt har trettondagshelgen varit något av en motgångarnas helg. Först rasade bakfönstret på bilen in på tisdag kväll. Iväg med bilen till Hertonäs onsdag morgon (tack svärfar för skjutsen), där vi fick löfte om att rutan skulle vara klar på fredag. Iväg till Hertonäs igen (tack svärfar för skjutsen) på fredag - men ingen bil. Rutan dröjde nånstans - den hade beställts typ från Sverige. Vi fick en hyrbil gratis tills måndag, då bilen skulle vara klar senast 10.30. Iväg till Hertonäs på måndag (idag då) med hyrbilen. Fortfarande ingen bil. Kanske i morgon. Nice going. Såhär går det då stora koncerner drar ner på kostnaderna genom att inte hålla lokala lager alls.

Och på tordag fick vi punktering på barnvagnen. Det kanske hände medan vi var ute och promenerade. Eller så var det någon elak och småsint granne som punkterade hjulet - jag hade nämligen tillfälligt lämnat vagnen i trappuppgången och det får man faktiskt inte göra, och var så säkra på att vi har husbolagspoliser som håller koll på sånt här. Suck.

Anyway, nu är hela skräpet diskat efter kalaset, och bilen och vagnen orkar jag inte vara arg på ständigt. Ja, och maten på kalaset var också jättelyckad. Bland annat gjorde jag hummus för första gången. Mums. Det enda som inte var så lyckat var salladsingredienserna, som jag köpte på fredagen. Flere tomater och ett par paprikor var mögliga eller ruttna på söndag, likaså rucolan. Harmt, men närmast en sund påminnelse om naturens realiteter. Här uppe i norr _får_ vi inte färska tomater, paprikor och rucola mitt i vintern. Don't push it. Jag börjar mer och mer förespråka en viss närhetsprincip när det gäller mat. Måste lite utveckla tanken, dethär har redan blivit för långt.