Urk

Uppladdning var ordet. Hoppas inte uppladdning utmynnar i utbrott.

Idén med kolhydratuppladdning är enkel: man ska äta så mycket man orkar, och så äter man lite till. Det mesta kommer ju ut, en del går förstås åt (man ska undvika alltför mycket aktivitet), men en del energi lagras i form av glykogen och annat i kroppen. Om man alltså äter tillräckligt, vilket är fruktansvärt mycket.

Så från och med idag och fram till lördag försöker jag alltså få i mig ca 3500 kalorier per dag. Eller ca 600 gram rena kolhydrater, lite under 10 gram per kroppsviktskilo, vilket i sin tur är ungefär så mycket som kroppen kan ta upp ens i teorin.

Dethär låter förstås helt vrickat. Vad håller han på med - det är ju inte som att han ska stå i första startledet? Nej, men det finns all orsak att tanka ordentligt i alla fall. Jag resonerar som så att de 90 kilometrarna är lika många och långa för amatörer som för proffs. Amatörerna är inte i lika god form som proffsen, de skidar sämre och långsammare, och det är relativt sett mödosammare. Alltså måste amatörerna åtminstone se till att ha energiförrådena fyllda. Det sannolikaste skälet till avbrott är nog att man helt enkelt inte orkar en meter till, att förrådena, all kraft man har i kroppen bara helt enkelt sinar. Och det är det man vill förhindra genom att ladda upp.

Men lite tungt är det alltså. Nu ska jag packa, sedan äta kvällsmål.