Teknikleda

Jag har alltid funderat på när folk tröttnar på tekniska nymodigheter. Igår kände jag mig själv ganska trött.

De är ju ett släkte man fnyser åt - ni vet, de stackars gamla eller åtminstone medelålders människorna, som inte bryr sig om all världens rackerier och nymodigheter, som konsumentindustrin mal fram med allt högre fart. Dedär, som aldrig skickat ett e-postmeddelande, som svär över sin digitalbox, som inte får den nya mikrovågsugnen att fungera (vad var det för fel på den gamla??). Jag har fascinerats av dem, och undrat om det uppträder någon speciell punkt i folks liv, då de officiellt bestämmer sig för att teknikförkalka sig.

Igår framför TV:n, i svadan av julreklam, kom jag på mig själv. Jag blev så innerligt matt speciellt på all teknikreklam. Och när den tionde snutten med Underhållningsmanick X spelade upp, tänkte jag halvhögt: "men vad ska man med en såndär till?"

Det må vara att snittåldern bland dem som spelar konsolspel är 33. Jag hör inte till dem. Jag tycker vuxna människor kan ägna sig åt annat. Jag äger inte en mp3-spelare. Jag laddar inte ner filmer. Digitalbox har vi, men när jag hör HDTV blir jag redan lite illa till mods: det också!

Så här var man då tydligen. Inte helt lost, men nog losing it. När Ellen börjar skolan kommer hon (med rätta) att tycka att hennes pappa är totalt bakom flötet. Välkommen till min medelålder.