Dålig dag. Dålig vecka.

Så har man då i praktiken suttit inne en hel vecka. Den finaste, vackraste vårveckan har vi mest bara tittat på solen inifrån. Ellen snörvlar och hostar alltjämt. På måndag blir det läkare, om inte hostandet avtar.

Jag kan ju inte bli arg på henne. Hon förstår inte ens varför vi inte kan gå ut. Men jag tappar humöret med allt annat. Allt bara flyter segt vidare, timme efter timme, och allt roligt vi hade kunnat göra med Ellen blir nu ogjort. Det är enormt ledsamt.

Fan.