Mat för män

Blurp. Magen putar sådär smått efter gårdagen. Jag brukar nämligen bjuda ett antal mer eller mindre likasinnade killar till mig några gånger om året. Ursprungligen - för tre-fyra år sedan när vi började - var det väl meningen att det hela skulle cirkulera, så att var och en i tur och ordning skulle stå för matlagningen. Nå, så blev det inte, utan sällskapet har liksom stannat för samma kock. Och jag tycker det är hur roligt som helst, så det är bara lugnt. Alla betalar för sig, och ingen har nånsin gått varken fattig, hungrig eller törstig från någon av dehär middagarna.

Denhär gången bestämde jag mig för att testa vorschmack. För den som aldrig hört om hela rätten följer här en kort resumé. Vorschmack är ett slags gryta eller egentligen låda, vars huvudsakliga ingredienser är malet lammkött, malet nötkött, och sill. Ytterligare smak får rätten av rödlök, vitlök och ansjovis. Låter det hemskt? Ja, det är ganska många starka smaker, så det gäller att badda ihop dem. Min vorschmack stod i ugnen i fem timmar, på restaurang Savoy som är den förnämligaste upprätthållaren av vorschmack-traditionerna lär den stå i ett par dygn.

Vorschmacken avnjöts med creme fraiche, kryddgurka, rödbeta, rödlök och vodka. Sedan var alla ganska mätta. Och då återstod en inte-alldeles-lätt huvudrätt och efterrätt.

Huvudrätten fick bli enkel - ett urval stekta korvar och mos. Eller som det hette på Yles socialhus: makkarakimara. Vår kimara var lite lyxigare, originalet bestod av bratwurst, svartkorv och HK Bleu.

Medan herrarna vräkte i sig korvar stod efterrätten, i ugnen. En maffig kladdkaka, som vi fick ner bara tack vare konjaken, som makade plats i magen.

Idag har jag mest diskat. Och promenerat med Ellen. Idag kom vi 400 meter framåt på trekvart. Inte så långt, men ska vi säga att näromgivningen blev noggrant utforskad. :)