Vinbesvikelser

Ellen har ådragit sig en andra öroninflammation inom en månad, och jag snörvlar också. Knäckande, men på något sätt får man lov att uthärda. Idag gjorde jag ett tappert försök att dagdrömma mig till vin-paradiset, men besvikelsen lurade bakom Alkos dörr.

Jag gillar vinlistningar (utom dem som görs i Hbl). De ger ofta bra fingervisningar och hjälper till då man ska välja vin till maten. Svenskarna är som vanligt ett strå vassare här. T.ex. Allt om Mat listar alltid sina viner enligt hur prisvärda de är. Och det är ju det enda rätta. Klart att man skulle välja ett årgångsvin till så gott som vad som helst - om man hade stålar. Men de flesta har inte råd att pimpla årgångsviner, alltså måste man bedöma pris och kvalitet som en helhet (hälsningar igen till Hbl:s vinskribenter).

Nåväl. I Allt om Mat som utkom för en vecka sedan hade man sedan rangordnat de viner som redan tidigare klassats som fyndviner. Hurra, tänkte jag - nu ska här bunkras kvalitetsvin till rimliga priser. Jag sökte på Alkos sidor efter de två högst placerade. Vinnaren fanns, tvåan fanns inte. Jag kände mig tvungen att fortsätta, och då var inte heller fördelningen lika jämn. Av de 30 högst rankade vinerna fanns endast fyra i Alkos sortiment. Fyra. Och så två till, om inte årgången spelar så stor roll. Men det gör det väl?

Nu vill jag ju inte säga att inte Alko skulle ha prisvärda viner. I guiden Viinistä viiniin finns hela Alkos sortiment, där tas priset också i beaktande, men det är en tung lunta att plöja igenom. Borde kanske kolla om finska mattidningar har dylika listor, de svenska verkar inte vara till någon större glädje.